Fall # 2

Igar var jag och Andy ute och sprang..

Som vanligt var vi upp tidigt for att hinna med rundan innan Andy skulle ivag pa jobb och innan det blivit for varmt. Man marker att hosten ar pa vag nu for solen gar upp mycket senare an vad den gjorde under sommaren...

Vi planerade en runda ut till Bay Ridge, ett omrade langs med vattnet dfar man kan se solen ga upp. Nar vi borjade rundan var det absolut backsvart ute och dimman lag tat, kandes nastan lite magiskt.

Trottoarerna i USA bestar av meterlanga sektioner med skarvar imellan. Vissa skarvar passar inte riktigt ihop, och pa ett stalle var det nastan en dm i hojdskillnad mellan de tva. Just dar fanns det heller inga gatlyktor och jag ramlade, for andra gangen i ar. Mina stora skrubbsar fran forra gangen har numera blvit fina vita arr pa sidan av mitt hogra kna, den har gangen blev det bara sma skrapsar, kanske har jag lart mig att falla battre..?

Sa kan det ga!!

Kram pa er alla dar hemma!

Två sjösjuka sjömän och en pappa...

Igar kom vi tillbaka efter att ha seglat en bat fran Boston till Annapolis..

Vi akte upp till Boston i tisdags forra veckan. I vantan pa orkanen Earl satt vi dar upp ett par dagar. Vi hann dock med att halsa pa min underbara familj i Boston, tyvarr skulle de vidare till Toronto dagen efter men det blev nagra glas vin tillsammans med dem hemma pa 1840 Beacon St! :)

Hull Yacht Club dar vi hamtade baten

Fixade smasaker innan det var dags att ge oss av...

Neptunian 33 Ketch

Under fredagen laddade vi ordentligt infor stormen som skulle komma under natten. Det visade sig att den aldrig riktigt slog till och vi vaknade dagen efter med underbart vader! Sa kan det ga!

Vi kom iaf ivf ivag pa lordagen.

Seglade ivag med Boston Skyland som utsikt, inte illa!

I vantan pa en tagbro i Cape Cod Canal

Sondagen och halva mandagen kan bast beskrivas som att aka virvelvinden, eller snarare den dar attraktionen Extreme som finns (fanns?) pa Grona Lund. Skillnaden var att detta pagick i tva dygn, nonstop, utan att vara fastspand. Det var jag, Andy och hans pappa som seglade baten och da autopiloten inte fungerade var vi tvugna att styra varje sekund. Vi delade upp det i 3-timmarsskift och roterade detta, sa 3 timmar vid ratten och 6 timmar ledigt. De forsta tva dygnen gjorde jag itne mkt annat an att styra baten och ligga hopkurad som en liten boll och sova. Magen madde inte sa bra och basta medicinen var helt enkelt att sova!

Inte en droppe regn och fina solnedgangar varje kvall! Andy tappade dock sina vita solglasogon till fiskarna, han lutade sig bakot for att kolla pa stjarnorna och vips var solglasogonen borta...

En nyvaken Andy!

Nar vagorna var mindre passade Dennis pa att njuta av en kall ol! harliga stallen att sitta pa vid aktern!

Inte det lattaste att diska nar baten lutar ca 30 grader. En hand att halla i sig, en hand att diska, men hur skruvar man da pa kranen..

Efter tva dagar hade kroppen vant sig och jag kunde njuta av alla godsaker vi hade med oss pa resan! Vi hade delfiner simmandes langs med baten och riktigt underbar segling!!

Nu ar vi tillbaka i Annapolis och det ar full rulle igen, mycket som ska hinnas med pa baten och mindre an en manad till varat halva iron man!!

Ha det underbart dar hemma sa ses vi snart!

Hav och vatten sa langt ogat kan na!